Josse är i Hemsedal och åker skidor/snowboard med jobbet hela helgen. Kul för henne, men vet ni hur rädd jag varit i natt eller?! Jag har inte sovit själv en enda natt sen jag flyttade hit (inte medvetet iallafall). Inte för att jag brukar ha någonting emot det annars, men det SPÖKAR verkligen här. En kväll när jag skulle gå på toa, då tänds lampan ute i hallen trots att ingen är där. Man hör lampknappen knäppa till och lampan tänds. Det har även låtit massa konstiga ljud ifrån hallen, men ingen är där. Jag har ju också vaknat mitt i natten av att jag känner att någon är i rummet, att någon tittar på mig, trots att ingen är där.. Så i natt har jag legat och inbillat mig massa saker, och alltså kännt mig otrygg bara för att inte Josse eller någon annan har varit där som mitt moraliska stöd.

Men det där med att det spökar, det tvivlar jag inte på i denna lägenhet. I duschen känner man sig ibland väldigt obekväm :P


Kvällspromenadsutsikt. Ser nästan lite spökligt ut.

Nu blir det en promenad i dagsljuset istället.