Hoj hoj.
Då var det en sjukstuga här igen. Min förkyldning går aldrig över! Har haft den i 2 veckor nu, och den verkar ju inte bli bättre heller, snarare tvärtom.

Imorgon åker Josse och jag förhoppningsvis (om vi piggnar till) till Stavanger och jobbar som Mumin. Får en övernattning på hotell, men kommer bli ganska långt att åka. Men det blir mer ett nöje än en börda, för när vi två sätter igång så kan ingenting bli tråkigt, tro mig! : ) Det är så sjukt.. så fort jag åker ifrån henne, eller om hon åker ifrån mig, så saknar vi varandra direkt efter 10 min! Som idag t.ex.. jag var bara några minuter härifrån med t-banan, men ändå kändes det som en halv jordsmedian & jag bara längtade efter att få komma hem till henne, trots att jag ändå hade det bra där jag var. Och hon likaså, ringer och säger att jag måste komma hem snart så att hon blir hel igen, typ. Har aldrig känt så för någon förut, inte ens för en pojkvän! Oj,det här lät ju kanske lite väl... men vadå, det är ju sant! Vi kanske skulle ta tag i det där med giftomålet ändå? ; ) Det finns ju adoptivbarn, hehe.

Aja, nog om lesbiano a.k.a bästavän-snack. Jag håller just nu på och bränner massa skivor tills imorgon ifall radion i bilen blir kjedlig.. Och förresten, det är nästan vår här nu!  

Och förresten x2, kommer ni ihåg den här gamla godingen?